Vikten av stränga vapenregler

De allra flesta vapenägare här hemma, mig inkluderat, är överens om att en modell som i USA, där vapenägande är en rättighet, inte är önskvärd.

Sverige har rätt stränga krav på vapeninnehav. Om vi jämför med många andra länder i EU så har vi i Sverige krav på alla vapenägare att de ska ha ett godkänt vapenskåp. För att ens få en licensansökan beviljad ska du i din ansökan uppge vilket skåp du har, Märke och modell, samt om det uppfyller Svensk Standard (SS 3492) som är den standard som gäller efter 2010. (innan 2010 var det också krav på skåp, men standarden har höjts).

Vi har i Sverige inte heller haft undantag, som exempelvis Danmark där det rådde 18års gräns för hagelgevär, men inget licenskrav. Det medförde att man kunde åka till Danmark och köpa hagelgevär relativt enkelt. Något som antagligen låg bakom att det ett tag var rätt populärt i kriminella kretsar med avsågade hagelgevär.

Andra Europeiska länder har fortfarande idag låga krav, eller i princip inga för vapen, som i Sverige kräver en licens.

Så hårdare vapenlagar leder till färre brott med vapen skulle man kunna tänka.
Och det stämmer nog på sätt och vis. Förvaringskravet med säkerhetsskåpen hindrar ju i vissa fall inbrottstjuvar att komma över vapen. (fast kriminella har andra kanaler för vapen, och är föga intresserade av jaktvapen. Något som blir uppenbart när man tittar på antal inbrott där vapenskåpet stjäls för att sedan hittas, dumpat i skogen, med vapnen kvar i. Anledningen till att vapenskåp stjäls är vetskapen om att andra värdeföremål kan tänkas vara inlåsta i skåpet.) Däremot förhindrar det andra familjemedlemmar, barn exempelvis, att skada sig, eller andra. Det torde vara få vapenägare som ser kravet på vapenskåp som problematiskt.

Däremot. vad debatten om strängare vapenlagstiftning nu handlar om är något annat. det handlar om att förbjuda vissa typer av vapen helt. Och göra lagligt innehav omöjligt, ens med licens. Det handlar främst om B7 vapen. Så kallade semiautomatiska vapen som liknar militära vapen. Eller som man nu förtiden kallar det. Särskilt farliga vapen.
När EU kommissionen fick kritik för att B7 kategorin var för luddig, och att man inte kunde införa bestämmelser på att förbjuda vapen på grund av utseende ändrade man formuleringarna något. Det betyder exact samma sak, och är lika luddigt.
Från att ha varit "vapen som liknar militära vapen", har man gått till "vapen främst konstruerade för strid". Och för att det ska framstå som mindre luddigt har man då lagt till texten "särskilt farliga vapen", Vapen med hög magasin kapacitet etc.

från tidningen svensk jakt kan man läsa vad S anser att man har riksdagsmandat att driva i EU i förbudsfrågan:

”För vissa särskilt farliga vapentyper som erfarenhetsmässigt kommit till användning vid terrorattentat och andra grova våldsbrott, t.ex. helautomatiska vapen och vapen som till sitt funktionssätt liknar eller kan modifieras till att bli helautomatiska vapen, bör särskilda kontrollnivåer gälla. Detsamma bör gälla för vapen som genom sin utformning, stor magasinskapacitet, tekniska tillbehör eller på annat sätt är ägnade för strid snarare än för jakt.” 

Om vi tittar på detta så ser vi att det i princip är det mycket kritiserade förslaget om att kategori B7 (semiautomatiska vapen som liknar militära helautomatiska vapen), tillsammans med förbudet mot kategori A (helautomatiska vapen), som återuppstår men klätt i andra ord.

När Det ursprungliga förslaget kom, påpekade en samlad jägarkår tillsammans med sportskyttarna att det var så luddigt att i princip alla semiautomatiska vapen riskerade att falla under den benämningen.

Nu är man där igen. För att ta ett exempel. i princip ALLA semiautomatiska jaktvapen som finns på marknaden kan förses med stora magasin. i princip ALLA semiautomatiska jaktvapen som finns på marknaden kan få en utformning "som är mer lämpad för strid än jakt". Detta eftersom ett vapens stock inte är ett licenspliktigt föremål (och skulle det vara det skulle det innebära licenskrav på alla leksaksgevär, luftgevär etc). De tekniska tillbehören man pratar om här är väldigt luddigt, men i princip är det så att militära, och sportskyttevapen, är byggda på ett sådant sätt att det finns möjligheter att fästa tillbehör. Det kan vara allt från ett främre grepp på geväret, till rödpunktsikten, ficklampor etc.
Alla dessa tillbehör kan ju fästas på vilket vapen som helst med hjälp av gaffatejp.

Det andra i sammanhanget är att man vill förbjuda vapen som erfarenhetsmässigt kommit till användning vid terror attentat. Även detta är extremt brett. i detta spann ingår nämligen pistoler, Vanliga traditionella jaktvapen av repeterande typ, Helautomatiska K-pistar, Hagelgevär, Helautoamtiska karbiner, you name it. etc. Det ända som skulle snäva ner den listan lite, är om man skulle bestämma sig för en viss tidsepok, och geografisk spridning. Exempelvis terrorattentat mellan 2010-2020 i frankrike, skulle innebära att det är krigsmateriel i form av helautomatiska gevär av rysk typ. Samma tidsperiod och Norge, innebär pistoler i kaliber 9mm (glock 17) och semiautomatiska gevär av en typ som skulle kunna klassas som B4 (en vapentyp som inte alls diskuteras i Eus förslag). (ja, Ruger mini 14 bygger inte på den militära M14. Ruger mini 14 är speciellt framtaget för jakt)

men jag har redan skrivit om särskilt farliga vapen, och problematiken kring dessa. http://vapenmyter.blogspot.se/2016/04/vilka-vapen-ar-farligast.html

Tillbaka till ämnet. Tanken bakom att förbjuda vissa vapentyper för civilt innehav, är att skydda samhället och dess invånare. Man bör då ordentligt titta på hur stort problemet är, och vilken effekt man uppnår genom ett sådant förbud. och det har gjorts.

Det är nämligen så. Och detta är inte särskilt kontroversiellt faktiskt, att lagliga vapeninnehavare inte utgör ett större hot mot samhället. Speciellt inte om vi tittar på förekomsten av lagliga vapeninnehavara i brottsstatistiken.
Även BRÅ håller med mig på den punkten. Man behöver inte leta i deras statistik för att göra en tolkning av datat där som stödjer min position. BRÅ nämner det väldigt klart och tydligt här: https://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2015-12-10-dodligt-vald-minskar-over-langre-tid-men-inslaget-av-illegala-skjutvapen-okar.html
I korthet säger BRÅ dessutom att våld med lagliga vapen minskar.

Legala vapeninnehavare begår inte några brott i någon större utsträckning. Vare sig med sina vapen eller på annat sätt. i snitt begås två vapenbrott per år i Sverige av personer som har licens på sina vapen. Om vi leker med tanken på att ALLA vapen i Sverige skulle bli förbjudna för privat innehav och bruk skulle vi alltså få bort 2 brott per år av en befolkning på nästan 10 miljoner, där runt 600 000 har vapenlicens.

Vi i stället ponerar att vi har 6 000 vapen, som skulle förbjudas med det nya vapendirektivet, så skulle vi alltså få en minskning av antalet vapenbrott i Sverige med 0,02. Vi skulle fortfarande ha runt 1,98 fall av vapenbrott med lagligt ägda vapen i Sverige.

Men det finns ändå ett stort tankefel i det ovan beskrivna. Bara för att man förbjuder en viss typ av vapen, så kommer inte antalet vapen nödvändigtvis sjunka. De som bedriver jakt och som plötsligt inte kan köpa ett semiautomatisk jaktvapen, kommer köpa ett repetervapen i stället. Det är inte för att ett vapen nödvändigtvis har en viss funktion som man väljer att begå ett brott med vapnet. De två personer i snitt i Sverige som begår brott med sina vapen kommer fortsätta med det. Det är nämligen ingen människa som står vid vapenskåpet och tänker, inte kan jag skjuta grannens djävla hund inte. jag har ju inget semiautomatiskt vapen. jag får väl lära mig att leva med hundfan.

men det finns ju som tur är forskning på detta området. Så ni behöver ju inte lita på vad en amatör som jag har att säga.

Följande artikel lades ut på DN:
http://www.dn.se/goda-nyheter/australien-farre-mord-med-tuffare-vapenlag/

Artikeln beskriver att morden i Australien har sjunkit, just för att man i Australien förbjöd kategori B7 vapen. Men forskarna är rätt överens på en punkt. Det finns ingen korrelation mellan mordfrekvens och vapenförbudet.

”no […] evidence of any significant impact of the legislative changes on firearm homicide rates.”
http://www.sciencedirect.com/…/article/pii/S1359178916300258

Det finns också en Svensk forskare i ämmnet: Erik Lakomaa. han skrev så här till DN angående artikeln:"Hej. Jag läste din artikel om effekterna av vapenlagarna i Australien. Eftersom jag forskat på området (se ex http://euc.sagepub.com/…/20…/07/23/1477370814543155.abstract) och därför är tämligen väl insatt i forskningsläget, måste jag dock påpeka att de forskare som studerat frågan inte funnit någon sådan effekt som du gör. Forskarna fann istället ”no […] evidence of any significant impact of the legislative changes on firearm homicide rates.”
http://www.sciencedirect.com/…/article/pii/S1359178916300258
Det är korrekt att mordfrekvensen i Australien (liksom i de flesta OECD-länder) gått ner sedan 90-talet. Dock kan den inte kopplas till vapenlagstiftningen (som ju inte är den enda faktor som kan påverka mordfrekvensen). När det gäller Australien är det för övrigt så att mordfrekvensen var som högst på 1960-talet och har minskat sedan dess.
Det forskarna funnit rörande Australien är konsistent med vad man funnit för andra länder, dvs att reglering av legala vapen inte påverkar brottslighet. Det beror på att legala vapen mycket sällan används i kriminella sammanhang. Kriminella använder istället huvudsakligen illegala vapen, oftast smuggelgods, som de kan få tag på även om legalt vapeninnehav är hårt reglerat (eller som i en del länder förbjudet).
De mest kända studierna på området, Kates och Mauser (2004), Wellford & al (2004), Killias 2001, Kleck 1997 (alla är exempelvis citerade av EU-kommissionens utvärdering av vapendirektivet 2014 – där också jag medverkade som expert) visar också på just detta.
Mauser finner exempelvis (s 665) att: ”There is no evidence anywhere to show that reducing the availability of firearms in general likewise reduces their availability to persons with criminal intent, or that persons with criminal intent would not be able to arm themselves under any set of general restrictions on firearms”.

Vilka vapen är farligast?

Det pratas ofta om att man vill förbjuda särskilt farliga vapen.
Bland annat Så driver Peter Thorsell som är chef för vapentillstånds enheten det resonemanget i ett flertal olika Debattartiklar, och intervjuver. Exempelvis DN http://www.dn.se/debatt/vi-behover-inte-fler-vapen-med-hog-eldkraft/
Även regeringen, läs Anders Ygeman, är för ett förbud mot särskilt farliga vapen.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/ett-steg-narmare-nytt-europeiskt-vapendirektiv/ Där skriver man:

"Sveriges ståndpunkt är fortsatt att de allra farligaste vapentyperna som är konstruerade för strid snarare än för jakt bör ställas under strängare kontroll, men att det krävs en tydligare definition av vilka dessa är."

Så vad är särskilt farliga vapen och hur definieras dessa?
Det finns idag ingen speciellt definition som beskriver ett eldhandvapens farlighet. Det finns ingen måttstock, ingen enhet att räkna farligheten i.

Man skulle kunna tänka sig att ju grövre kaliber ett vapen har, desto farligare är det. Exempelvis ett jaktgevär i kaliber .308 (7.62mm) skulle då vara farligare än ett jaktevär i kaliber .223 (5.56 mm) Kaliber är (lite förenklat) ett mått på hur stor kulan är. Och det låter ju rimligt att större och tyngre kulor är farligare än små kulor.

Ett annat mått Skulle kunna tänkas vara eldhastigheten. Ju fortare man kan skjuta med vapnet, desto farligare är det. Kan man skjuta 10 kulor på 10 sekunder, eller 10 kulor på 2 sekunder.

Det tredje skulle kunna vara hur många kulor/patroner som vapnet kan laddas med i taget. Exempelvis skulle ett vapen med ett magasin med 30 skott, då vara farligare än ett vapen med bara 5 skott i magasinet.

Ett vapens Ergonomi är också en aspekt som dyker upp ofta som mer farlig än någon annan. Tex menar Polismyndigheten att pistolgrepp på semiautomatiska vapen möjliggör skytte från höften. Kolvar som är anpassningsbara i längd med enkelt handgrepp kallas ibland vikbara kolvar skulle också kunna vara mer farligt.

Ett vapens möjlighet att fästa tillbehör, såsom lampor, eller andra tillbehör är också något som förekommer i debatter om att göra ett vapen extra farligt.

Eller det kanske är en kombination av dessa? Och det rent av kanske finns fler aspekter. Fler saker som gör vapnet farligare än ett annat.

Det intressanta är dock att de som gärna pratar om vapens farlighet inte gärna definierar hur dom mäter farligheten. Vi kan inte från Thorsells artikel utläsa med vilken måttstock han mäter farligheten. Låt oss därför direkt kasta oss över myt nummer ett. Att vapen kan vara olika farliga, i en stigande skala, med vissa vapen som inte är farliga, till andra vapen som är jättefarliga.

Det handlar nämligen om var någonstans ett skott träffar. Alla eldhandvapen är dödligt farliga. Om en kula från ett elefant gevär träffar en person i huvudet, eller om det är en kula från ett gevär gjort för kråkjakt spelar ingen om helst roll. Skottets placering är den avgörande faktorn. Det finns dock en del som talar för myten om att vissa vapen är farligare än andra och det är den indelning i klasser som vi delar in jaktvapen i. För högvilt har vi klass 1 vapen. Alltså älgstudsare som det kallas i folkmun. Sedan har vi en fallande skala ner till klass 4, där vapnet i princip får användas att jaga råtta och kråka med. Det avgörande för vilken klass man hamnar i är kulans vikt och hastighet. Betyder då det att en klass 4 studsare för kråkjakt inte kan döda en älg? Klart den kan! Men det skulle kunna vara väldigt plågsamt för älgen och därmed oetiskt.
Ett vapens farlighet handlar inte om hur snabbt ett djur dör. Det är lika farligt för en älg att bli skjuten med en klass två bössa (för rådjur ungefär) som en klass 1 bössa. Älgen riskerar att dö om den träffas. Men vi kan ändå vara överens om att en klass 1 bössa genererar mer skada, och har potential att snabbare avsluta älgens liv.

Man tittade just på hur farlig kalibern var i en studie i australien och nya zeeland. http://www.gunpolicy.org/documents/5561-22-calibre-rabbit-rifles-kill-more-people-than-any-other/file

Där kom man fram till att kaliber 22 (alltså en av de minsta kalibrarna) var ansvarigt för flest dödsfall.

Eldhastigheten som farlighet. Ja. Vi har ju i princip redan täckt lite av det hela med första punkten. Om en person skjuter 30 skott riktigt fort, eller bara ett som träffar, så är det i princip lika farligt. Man måste känna till att ju fortare man avfyrar ett vapen, desto mindre riktade blir skotten. Och ju mindre chans till träff, ju mindre chans till skada.

Antalet patroner ett vapen kan ha i sitt magasin är också ett argument. problemen här är många. Men grundargumentet bygger på en föreställning att byta magasin är något som tar tid från skytten. Tiden är dock minimal. En duktig sportskytt byter magasin och skjuter igen på under en sekund. i USA hade man förbud mot magasin med mer kapacitet än 10 skott på federal nivå. Inte längre. Man kunde inte hitta några speciella argument som försvarade förbudet. under en del av skolskjutningarna som skedde i USA hade förövarna stora mängder med magasin. De hade gott om tid att ladda om. Avsaknaden av stora magasin var inget hinder för sådana hemska handlingar. 

Den andra myten är att militära vapen. Eller vapen som liknar militära vapen är farligare än vapen som ser ut som traditionella jaktvapen. Uttryckligen att vapen konstruerade för strid är farligare.

Vad är ett vapen som är konstruerat för strid? Vad särskiljer det från ett jaktvapen?

För att svara på detta börjar vi väl med jaktvapen. De flesta jaktvapen idag baseras på en repetermekanism som togs fram av mauser i lustet av 1800 talet. mauser 98 (1898) är den i särklass vanligaste och mest klassiska konstruktionen när det gäller jaktvapen. Denna typ av vapen används fortfarande av militära styrkor, och är fortfarande en mekanism utvecklad för stridsbruk. Idag förekommer den främst i olika gevär som används av militära prickskyttar. Denna mekanism var creme de la creme inom militära kretsar ända in på 1940 talet. (Man kan fråga sig om denna dåtida teknologiska stridsmekanism var förbjuden för jägare under samma tid? svar nej)


Så kontentan är alltså att alla jaktvapen bygger på vapen utvecklade för strid? I princip ja. Men vad är skillnaden då

Jo. Skillnaden är den att med tiden har restriktioner införts för militära ändamål. tex så är expanderande kulor, det som i vissa kretsar kallas dum-dum kulor utryckligen förbjudna i militära sammanhang, medan de i jaktsammanhang är tvärt om. icke expanderande kulor är inte tillåtna förutom i vissa speciella fall då man jagar fågel (Man vill då inte förstöra allt kött på fågeln, så en expanderande kula går inte att använda). Jaktvapen har alltså gått åt ett håll, där man uttryckligen tillverkar och designar vapnet med syfte att döda. Döda så fort och smärtfritt som möjligt.

Ett sådant designkrav finns inte för militära vapen. Faktum är att det i många fall helt kvittar om en fiende soldat bara blir sårad. I de flesta fall är detta det önskvärda scenariot. Bland annat för att det krävs minst en man till att ta hand om en sårad soldat. man slår alltså 2 eller 3 flugor i en smäll genom att inte ha ihjäl fienden.

Kort sagt. Jaktvapen är uttryckligen gjorda för att döda. militära vapen är det inte. Låter kanske konstigt, men så är det.

Ett till bevis för detta är om man ser på de kalibrar som är vanliga inom militära vapen idag. På 1950-60 talet kom M-16 och var en liten revolution. Vapnet vägde lite. Var gjort av aluminium och glasfiber till viss del. men använde en mycket mindre kaliber än vapnena som använts innom koreakriget och andra världskriget. man valde en kaliber som i sverige klassas som klass 2. En kaliber med vilken det största djur man får jaga med är djur med en vikt på 20 kg. Alltså rådjur. I sverige kom sedan AK5 som är den nuvarande karbinen i försvaret och den har samma kaliber. 5.56 Nato. En kaliber för rådjur.

Bland Jägare och sportskyttar finns idag väldigt lite förståelse för argumenten att militära karbiner skulle vara farligare än jaktvapen på något sätt.

Däremot finns inte ett behov inom jakt för automateld. Alltså att under väldigt kort tid avfyra en stor mängd ammunition mot ett mål. Det behovet finns i det militära där det främst används för att tvinga fienden att huka sig, och hålla kvar fienden på en plats. Så kallad suppressive fire.

Så vad är kontentan på hela detta inlägg? jo, att prata om ett vapen som farligare än andra vapen är inte enkelt. Det är väldigt svårt. Det finns vapen som inte är lämpliga för vissa ändamål. Men alla vapen är farliga, och det går att döda och skada människor med alla vapen. Ett av de vanligaste vapnen som folk dör av idag i civila sammanhang är kniven.