måndag 30 januari 2017

Hotet kommer inte från EU

Den här bloggen uppstod då EU-kommissionen drog igång et nytt vapendirektiv.
Efter att ministerrådet fått säga sitt, och Ygeman gav tummen upp, menade Ygeman att hotet mot jägare och sportskyttar var eliminerat. Ygeman vill lugna om EU-vapenregler. Efter att IMCO haft en omröstning var det Anna Maria Corazza Bildt som i SVD också gick ut och menade att vapendirektivet nu inte är ett hot mot sportskyttar och jägare: EUs nya vapendirektiv är inget hot.
Förutom att båda har väldigt fel, så har dom också väldigt rätt. Jag ska återkomma på vilket sätt dom har rätt, men vi börjar med problemen.

Grundprincipen bakom vapendirektivet är att på olika sätt begränsa lagligt vapenägande för att det ses som ett problem, och eventuell risk att lagliga vapenägare begår terrorbrott med sina vapen. Detta har EU-kommissionen misslyckats med att visa. Antalet brott som förekommer är extremt lågt, och de restriktioner som föreslås har ingen effekt enligt många forskare, eller ens av EU-kommissionens egna utvärdering kring det gamla vapendirektivet.

Den andra grundprincipen är att vissa vapen är farligare än andra. Detta speglar sig i att EU-kommissionen verkar ha siktat in sig på semiautomatiska sportskyttegevär som så farliga att endast vissa sportskyttar ska få kunna ha dom som undantag, men att de ska klassas som militär materiel, medans det ses som helt okontroversiellt av EU-kommissionen att inte ens kräva licens för hagelgevär. Som om Semiautomatiska sportskyttegevär förekommer vid fler bakrån och uppgörelser bland MC-gäng än avsågade hagelgevär?

Att våra svenska parlamentsledamöter inte påpekade vilket problem det kan vara att allt som krävs i vissa EU länder är att man är 18 år för att köpa hagelgevär och ammunition, samtidigt som man nickar instämmande i att de som sysslar med dynamiskt skytte med gevär behöver fler restriktioner för att det är så farligt, trots 0 kända brott begångna med AR-15 i kaliber 223 och uppåt, är något som slår mig som inkonsekvent.

När det sedan gäller de tekniska problemen är för det första att de som dragit upp lagtextsförslag och riktlinjer inte förstår ett jota om vapen. Det finns intentioner, som i praktiken blir väldigt svåra att hålla med de formuleringar man har. Bland annat har man inte förstått vad ett magasin är för något. Det kommer i framtiden vara förbjudet för en jägare att inneha ett magasin som tar fler än 10 patroner. Påträffas en jägare med ett magasin som tar mer än 10 patroner blir han av med sina licenser och vapen och får dessa förverkade. Och det kan ju låta rimligt, Men det är helt ok i samma lagtext, och förenat med noll lagliga sanktioner att äga stora magasin på över 10 patroner om man INTE äger ett vapen. Hur får man det att gå ihop?
Det finns inte heller några som helst beskrivningar av vad det innebär att ett magasin rymmer mer än 10 patroner. Inget i lagtexten om att magasinet ska vara till ett visst vapen.

Det innebär att om jag äger ett magasin som inte är för mitt gevär, utan som är för min pistol, och därför rymmer 17 patroner borde gå fri, kan man tycka. Men nej. Eftersom det finns på marknaden förekommande gevär som kan passa med magasinet för min pistol, så äger jag sålunda ett magasin till ett gevär, som har mer än 10 patroner.

Det blir ännu larvigare eftersom vissa gevärsmagasin inte är specade för en viss kaliber, utan kan användas till en mängd olika kalibrar. Samma magasin rymmer 8 patroner i en viss kaliber, och 15 i en annan kaliber.

Så på en rad tekniska detaljer är lagförslaget helt orimligt, och helt omöjligt att implementera.
Och det är nu vi kommer till det riktiga problemet.

Det beror väldigt mycket på landet som ska implementera vapendirektivet. Och det är nog här hotet egentligen är som störst.

Mycket av vapendirektivets tokerier kommer från Sverige. Bland annat kommissarie Peter T. och redan nu pågår det arbete för att se över vilka lagförändringar som behöver göras för att vapendirektivet ska ros i hamn. Sverige kommer ännu en gång vara bäst i klassen, och Sveriges jägare och sportskyttar kommer få restriktioner skrivna av de som är kända för att motarbeta´sportskytte.

Samma person som dragit på sig flera tusen JO anmälningar iochmed att licenchanteringen inte fungerat sedan 2010 ska nu sitta och dra upp riktlinjer för ny svensk lagstiftning som ska följa EU direktivet. En tjänsteman  vars verksamhet har fått allvarlig kritik av JO för sitt sätt att bland annat hantera AR-15 licenser (man lade licensansökningarna åt sidan utan att ta beslut, vilket gjorde det omöjligt att överklaga myndighetsbeslutet, eftersom sådant inte fanns).
En tjänsteman som skrivit negativa DN debattartiklar om sportskytte, och då dynamiskt sådant.
En tjänsteman som uttryckt sportskytte som "leka krig"
En tjänsteman som i domstolar hänvisar till EU-kommissionens nya vapendirektiv, trots att detta inte är beslutat inom EU.
En tjänsteman som gjort sig känd för att radera sin mail när folk begärt ut den som offentligt handling.

EU parlamentariken Fjellner summerar nog det rätt bra i följande mail som är publicerat på en blogg:
en-medborgare-och-en-eu-parlamentariker-om-vapendirektivet/

Så på så sätt har Ygeman och Anna Maria helt rätt. Det är Svenska tjänstemän som är hotet mot sportskytte och jakt. inte EU.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar